Hemma
Hej alla! Är nu hemma efter två extremt bra veckor. Har verkligen inte ens kollat in bloggen utan haft det så kul att jag knappt tänkt på att skriva. Men jag är nu hemma och är en annan deppig över det, hade det verkligen så jävla grymt. Datorn är inte här men så fort jag få tid och lust kommer nästa kapitel. Kolla in snart igen och tack för att ni läser. Puss till er
Kapitel 15 - Before The Worst
Jag tänker inte på något och jag gör inget emot det heller. Det är tomt i huvudet, som ett stort vit stort rum utan frågor eller svar. Armarna och benen är svaga och någonstans i mitt medvetande vet jag att det som kommer hända är fel, det kommer ge konsekvenser som kommer förändra allt och ingenting. Mina läppar pressas ihop och jag påminns av de starka alkohol smaken som fyller min mun. Ögonlocken svajar till och jag inser hur jag är i det tillståndet då jag inte vet om jag är pigg eller trött.
Håret klibbar emot klänningen som är alldeles våt av de varma vattnet. Duschens kokheta vatten håller mig vaken men annars skulle jag troligen somnat till vilken sekund som helst. Men jag skulle absolut inte kunna somna nu, speciellt inte med Harry bakom mig som gjorde allt för att avleda mig in på andra tankar. ”Harry, please” Försöker jag försiktigt ännu en gång och vet att jag inte kommer kunna motstå hans läppar emot min hud utan att stöna till av njutning. Det gick inte att pressa undan honom, alkoholen hade all makt och fast jag inte ville erkänna det så gillade jag att ha honom så nära mig med hans händer över hela min kropp. Och om jag var ärlig så visste jag inte om det var jag själv eller berusningen som talade. Hans läppar var alldeles svala när dem snuddade emot min hud och jag kunde känna hans tänder skrapa emot försiktigt. Det var en sådan känsla och berörning som jag inte kunde få nog av.
”Ellie” Viskar han plötsligt och jag kan höra hans hesa mörka stämma genom ljudet av de rinnande vattnet. Harrys röst är ljuv och får min hud att knottra. Försiktigt stryker han sin hand över min midja och höftben innan han böjer sina läppar emot platsen bakom mitt öra. Allt han gör är mjukt, lättsamt och sakta - som om han tar väl tid på sig. Jag sväljer hårt och vill helst stå emot, men min vilja om att pressa bort de mjuka berörnigarna tonar snabbt bort. Vid det här laget är allt om Niall utsuddat ur mitt minne och Harrys läppar är det enda som kan fånga min uppmärksamhet.
”Ellie” Upprepar han ännu en gång emot min hud och jag särar på läpparna för att kunna ta ett djupt andetag. Jag vet inte hur länge han fortsätter kyssa min hals, nacke och axel men ännu en knapp åker upp och jag ger upp med att stå emot. Jag var full, trött och sugen - så klandra mig inte med andra ord. Det är som någon knäppt med fingrarna och jag snor runt i hans armar så våra kroppar pressas emot varandras. Mina trötta och förvirrade ögon möter hans stark gröna som visar tecken på iver och upphetsning. De lockiga håret är dyngblöt och klibbar i pannan och över sidorna av hans huvud. Jag granskar varje millimeter av de vackra ansiktet framför mig, de kyssvänliga läpparna i ljusrosa, de gröna ögonen och mörka bruna håret. Han var oemotståndlig med andra ord. En stark doft av rakvatten och mint fyller mina näsborrar. Ett litet leende rycker i hans mungipor men jag avbryter det leendet med pressa mina läppar emot hans.
Harry blir förvånad över de plötsliga rörelserna men besvarar kyssen utan minsta tvivel. Kyssen är intensiv, hård och fylld med lust. Det är så annorlunda men samtidigt nytt och intressant, som ett experiment. Den här kyssen är inte mjuk eller passionerad, utan tvärt om. Harry slår sin arm runt min midja och placerar sin hand under min rumpa. Jag låter ett litet fniss lämna min mun och känner hans söta andedräkt emot mina svullna läppar. Kyssen tar aldrig slut och vi fortsätter tills andan for ur oss.
Inte minsta ord lämnar våra munnar utan vi är helt enkelt för upptagna. Harrys grepp om min rumpa blir allt hårdare och han vrider om mig så jag pressas emot kakel väggen bakom mig. Mitt huvud lutas bakåt och Harry står mellan mina ben. Han stryker sin lediga hand genom mitt blöta och toviga hår medan jag tvingar mig själv till att ta några djupa andetag. Det är lite snurrigt men en kick av energi har satt igång och känner det forsa genom kroppen. ”I want you” Stammar jag fram med en skrovlig samt hes röst och min kropp fylls med förväntan och iver. Harry låter sin hand slinka in under axelbandet och trär försiktigt av det över min axel och pressar sig närmare mig så min rygg slår i väggen. Jag tvingar mig själv till att ignorera smärtan som satt sig in i axeln. Man ville inte avböja något sånthär med en skada i axeln. Mina fingrar trasslas in i Harrys nackhår och den andra pressas emot hans bröstkorg som rör sig i takt med hans andning.
Jag flämtar till då utbuktningen i hans jeans trycks plötsligt emot min mage men han ler bara emot mina läppar nöjt över hur han påverkar mig. ”Let's make this a little bit more comfortable” Mumlar Harry hest i mitt öra medan han omsluter sina fingrar om de andra axelbandet och låter klänningen falla ner från min axlar. Man märker av hans upphetsning och jag kan inte låta bli att känna mig en aning stressad. Klänningen faller till knäna och därifrån drar jag av mig den smidigt. Den skrynklas ihop av vattnet och jag skjuter undan den utan att ge den minsta blick.
Min kropp täcks nu av två små tygbitar, mina underkläder. I vanliga fall skulle jag ha haft händerna för ögonen av hur generat det var men nu var jag allt annat än generat, det var som om den känslan inte fanns. Jag kände mig inte självsäker men jag var fortfarande inte tillbakadragen, bara någonstans mittimellan. Vattendroppar forsar ner över min mage och lår medan Harry låter sin hand smeka mina höfter. Min andning ökar och blir häftigare och snabbare, som om jag inte kan kontrollera mig själv. ”Someone is a bit excited?” Mumlade Harry och höjer på ögonbrynen innan han sticker ner två fingrar vid min byxlinning. Jag sväljer ännu ett stön som bubblat upp inom mig pressar mina höfter emot honom.
Det är som om jag inte kan få nog av hans närhet, som om jag måste ha honom nära mig. Min hand drar sig innanför den tunna bomulls tröjan och jag drar min hand över varje centimeter av vältränade muskler. Harry borrar in sitt ansikte emot min nacke och jag kunde känna hans andedräkt över min hals. Vattendroppar rinner längs hans kind och jag stryker bort dem med undersidan av min tumme.
Han masserar mina höftben mjukt och låter blicken fästas vid min nästan nakna kropp och ler. Jag fnissar bara och drar mina händer över hans varma bröstkorg och fäster dem sedan runt hans hals. Harry tar tillbaka sin hand runt min bakdel innan han lyfter upp mig och jag slår benen om hans midja för att hålla mig uppe. Våra läppar pressades samman och jag särade försiktigt på mina. Harrys tunga slinker in i min mun och jag känner hans varma andedräkt över mina läppar. Min kropp var uppe i varv och jag kunde inte sluta nu, jag ville ha honom och om detta förspel inte var över snart så visste jag inte vad jag skulle göra. Bh:n skav i ryggen och jag ville verkligen få av honom den där t-shirten nu.
Harry drar benet emot glasdörren och han kliver ut ur duschen med mig slingrad runt hans kropp. På någon sekund har han burit ur mig ur badrummet och jag känner hur min kropp dunsar emot den mjuka madrassen. Mina underkläder är våta och vattnet fläckar av sig direkt ifrån de torra lakarna. Harry drar tröjan över huvudet och sekunden därefter är han över mig. Mina ögon möter en vältatuerad överkropp. Fjärilar, citat och fåglar fångar min uppmärksamhet och jag stryker lätt över fjärilen som är rätt på hans bringa. Min kropp pressas snabbt ner igen och Harry är försiktigt med att inte lägga över all sin vikt på mig. Min bröstkorg trycks emot hans samtidigt som jag känner smekningar längs låren.
Våra läppar kraschar gång på gång emot varandra och varje gång är det samma pirrande känslor. Jag vilar mitt huvud emot madrassen medan Harry pressar bak mina armar över huvudet. Hans läppar jobbar sig ner ifrån mitt nyckelben och över min byst ner till mina min mage. Jag kniper ihop ögonen och stönar lågt för mig själv samtidigt som Harry tar god tid på sig med att få mig att njuta till hundra. Hans hand som varit placerade vid mitt lår pressar isär min ben och placerar sin hand alldeles nedan för mina mer intima delar. Jag trycker ihop min läppar och Harrys namn upprepas gång på gång i mitt huvud. I hela mitt liv hade jag aldrig velat ha något mer kändes det som, hans beröring var som en drog.
Min andning ökade och Harry viker ner kanten på mina trosor försiktigt och låter hans beröring sätta spel i mig. ”Harry-” Stönar jag fram mellan andetagen och han drar snabbt upp sin hand för att pressa ner min armar igen. Min hand glider ur Harrys grepp och jag putar försiktigt omkring han på rygg. Jag kommer överst och börjar ivrigt kyssa hans mage och neråt. Det är som kick som går igång och mina läppar arbetar långsamt och självsäkert över hans vältränade bringa. Min näsa andas in en stark doft av parfym och jag drar min vänstra hand över hans överarm. Jag sätter mig upp på hans ben och pressar ner knäna i täcket så hans ben är fångade mellan mina.
Mina händer placeras runt bältet och jag börjar knäppa upp det medan Harry fortsätter andas tungt över min beröring. Fingrarna omsluter sig runt jeans knappen och jag knäpper försiktigt och långsamt upp innan jag börjar dra upp gylfen. Under det tunna materialet kunde jag känna hans styva kön. Det bultar inom mig och jag böjer mig ner och placerar lätta mjuka kyssar längs boxer bandet. Min hand stryker sig på insidan av hans lår och ska precis slinka in innanför hans jeans. Men jag hinner inte längre innan en oväntad knuff får mig att trilla över på rygg igen och Harry är direkt överst men denna gång ser han inte upphetsad, ivrig eller nöjd ut – inte minsta lilla. Ögon är uppspärrade och munnen i ett rakt streck. Mina förvirrade men besvikna ögon möter hans blick som inte ger mig uttrycket av några känslor alls. Hade han nyss sagt nej genom att fösa undan mig? Ville han inte ha mig? Jag skulle ge det hela nytt försök och jag slog min hand runt hans hals men Harrys armar var snabbt runt min handled och han tryckte ner mig i sängen.
Långsamt skakade han på huvudet och lossade greppet om mig. ”This was a mistake” Viskade han plötsligt och därefter kunde jag inte känna hans kropp emot min. Jag var fortfarande borta över hur han reagerade och jag svalde hårt. ”I'm sorry” Mumlade han bara och reste sig upp. Harrys knytnäve dunkade in i väggen som fick det att eka lätt i rummet. Jag hävde mig upp med armbågarna och såg han storma ut genom rummet utan minsta blick över axeln, dörren slog igen och rummet överlades i en mörk dyster tystnad.
I hela mitt liv hade jag hatat folk som var otrogna. Jag förstod inte hur man kunde älska någon och sedan såra den på ett sådant grovt sätt. Men i denna stund insåg jag att lust kunde väcka så många känslor man trott inte ens exsisterade. När Harry stormat ut genom dörren och jag legat kvar där så hade jag förstått att dem personerna jag hatat i hela mitt liv, dem som svikit deras partner för någon annan – jag hade nu förstått att det jag precis gjort gjorde mig till en av dem.
Steeelt kapitel och tidsinställt. Sorry för de olika formerna som pressas och pressade, skriver det här mitt i natten så är alldeles för trött för att tänka klart.
Tidsinställt
Hej! Befinner mig i södra Europa just nu och kommer göra det fram tills slutet av Juli. Detta innebär att jag inte kommer kunna ge er mer än ett kapitel. Det är tidsinställt och eftersom jag använder appen så kan jag inte se när. Men kolla in under veckans gång så publiceras det. Njut av värdet och ha det grymt!
Kramis
Kapitel 14 - Burn
Harry hade rätt, jag blev ett år äldre i hans närhet – eller iallafall genom krogvakterna. Ingen ifrågasatte min ålder, inte en enda. Och innan jag ens hunnit klaga på att jag inte var på fest humör så hade Harry släpat in mig i den mörka klubblokalen. Hög musik dunkade i öronen och jag kunde knappt överösta min röst med den starkaste rösten jag kunde pressa fram. Klubben var stor med massvis av människor som hoppade och dansade till musiken. Färgglada drinkar serverades och spotlight lampor i alla möjliga färger lyste upp stället. Själv kollade jag mig snabbt runt för att inte tappa bort Harry i detta röriga ställe.
Det skulle inte ens förvåna mig om han redan stuckit iväg för att hälsa på någon. Förvirrad snodde jag runt ett varv då jag insåg hur han inte stod vid min sida. Han hade istället gått iväg emot vänster hörn där han hälsade på några bekanta. En suck slank ur mig och jag staplade mig bort emot honom. Jag ställde mig fortfarande frågor om hur allt gått så snabbt och som vanligt försökte jag smälta allt och inget. På vägen fram till Harry var jag tvungen att vrida mig en hel del för att inte stöta till folk eller kliva dem på fötterna. Jag hade en tendens att överanalysera saker och jag kunde fortfarande inte släppa det här. Mina ögon hade inte vant sig vid de mörka ljuset än och jag blinkade flertal gånger för att få mina ögon att fokusera. Jag gick snabbt de sista metrarna tills jag slank in vid den öppna ytan intill Harry.
Han hoppade till av min plötsliga närvaro och log sedan medan jag bara blängde tillbaka. Jag var en aning irriterad att han först dra hit mig 5 timmar bort ifrån London och lämnar mig så fort vi anländer till vår destination. ”This is Ellie” Sade Harry som en presentation och lade en arm om mina axlar. Han drog in mig emot honom och jag pressade fram ett stelt leende emot de okända människorna framför mig. Jag var heller inte bekväm med hans grepp om mig och jag ville helst undvika fysikkontakt, dock så sa jag inte det. Två killar, båda brunetter och en blond tjej var framför oss. Killarna såg äldre ut och jag gissade att dem var emot 25års åldern och tjejen var nog runt 20. Hon var lång, hade ett fint ansikte och hade den där kroppen som alla tjejer ville i hemligt ha.
Tydliga konturer ifrån de åtsittande svarta klänningen framhävde hennes långa ben och små kurvor, om jag ändå såg ut sådär tänkte jag för mig själv. Harry måste ha legat med henne, helt klart. Om han hade en 'typ' så var hon ett bra exempel på hur hans 'typ' såg ut. ”Hello” Sade jag svagt och fick mig att stå ut som en aning blyg med mitt tysta och tillbaka dragna hälsning. Killarna sluddrade fram deras namn och med den höga musiken var det omöjligt att höra vad dem sagt. Jag sträckte fram min hand emot dem och skakade den vänligt. ”And this is Norah” Sade Harry och pekade emot den blonda tjejen som tog ett steg närmare för att skaka min hand. Det lyste verkligen om henne och hon log så starkt att jag inte visste vad. Stelt skakade jag om hennes hand och tog ett steg tillbaka närmare Harry. Dem fyra fortsatte prata medan jag stod mest där och var den där personen som man inte hade någon aning om vad den gjorde där. Det fanns verkligen ingen chans för mig att dyka in i deras samtal, jag hade inget att bidra med.
Till sist var det färdig pratat och Harry slog en arm om min midja innan han drog mig vidare genom den dansade nattklubben. Första människorna jag pratat med och jag framhävde mig själv som en stel outsider, bra jobbat. Jag förstod nu varför folk såg mig utan personlighet, jag sa inte något eller gjorde inget för den delen. Det var bara så mycket enklare att vara med tex, Niall eller kanske Nathalie. Jag behövde inte tänka mig för innan jag öppnade munnen för jag visste att folk som dem skulle förstå. ”I guess you have shagged every girl in here” Mumlade jag och blickade ut emot tjejerna som dansade, drack sig fulla och fnissade hysteriskt. Jag pressade samman läpparna och vände mina ögon emot Harry som blinkade emot mig. Han böjde sig ner emot mig och pressade sina läppar vid mitt öra. ”A gentleman never tells” Viskade han och rörde snabbt vid min axel innan han släpade mig bort emot den folkfyllda baren. J
ag skrockade bara åt honom och följde villigt med. ”What a gentleman” Mumlade jag för mig själv, övertygad om att ingen hörde. Eftersom det var alldeles för mycket folk så fick man hålla sig borta ifrån den dansade klumpen för att inte bli ihjältrampad. Harry slog upp en hand på bardisken och kollade emot mig som om jag skulle säga något. ”What do you want?” Förtydligade han och jag insåg hur jag bara stått och glott. ”Make it a suprise” Svarade jag med ett leende och Harry himlade med ögonen åt mig och vände sig emot bartendern för att ge vår beställning. På någon minut så höll Harry två höga glas fyllda med en ljusröd vätska. Det såg inte gott ut, inte alls men det var bara att köra. Smidigt sträckte jag min hand och greppade tag om det kalla glaset. Jag granskade vätskan framför mig och svalde hårt. ”Are you going to drink it or?” Skrattade Harry och jag återvände tillbaka till verkligheten jag befann mig i. ”Yeah, of course – cheers” Stammade jag fram och slog ihop våra glas till ett skål. Jag räknade snabbt till tre och höjde glaset till min mun och drack en klunk av den starka vätskan.
Harrys perspektiv
Ellie var ganska full. Jag hade iallafall tappat räkning om hur många drinkar hon slängt i sig och det verkade inte ta slut. Hon hade ifall slappnat av en hel del ifrån hennes vanliga sansade personlighet med inblickar av alla möjliga kommentarer. När vi kommit hit hade jag varit övertygad om att hälsa var det enda hon skulle säga under kvällens gång men icke. Under dessa timmar hade hon dansat och pratat med för många personer. Jag skrattade för mig själv då jag påmindes om hur några drinkar förvandlade henne till en glad och självsäker person.
Det var någonting om hur hon kollade på mig som om jag var ingen annan än mig själv, det fanns inga blickar av att hon avgudade mig som troligen alla andra tjejer betedde sig då jag ens sa hej. Det hade tagit tid men jag hade vant mig vid uppmärksamheten men de få gångerna någon betedde sig annorlunda så kändes den personen mer intressant. Jag kanske inte skulle tänka i dessa banor om Nialls flickvän men Ellie var speciell och intressant. Jag gillade hur hon tacklade mina kommentarer med nya och brydde sig inte om vem jag var eller vart min karriär lett mig. Jag fnös för mig själv över hur hennes ansikte sken upp i bilen då hon insåg hur låten var om mig, fan att hon behövde lista ut det. Jag hade verkligen velat slänga ur henne ur bilen då, för om hon fick veta var det någon hon skulle skämta om tills döden skiljer oss åt.
Vi hade befunnit oss här alldeles för länge just nu och alla möjliga killar hade stött på henne. Men hon var en aning borta och tog deras komplimanger och deras sätt att röra henne som en vänlig gest. Några gånger hade jag fått dyka in och dra med henne bort eftersom dessa killar skulle gärna kunna slänga henne över axeln och dra med henne hem. Jag skrattade för mig själv och drog fingrarna genom de lockiga håret.
Det var alldeles för varmt här inne och jag längtade ut till kylan och den friska luften. Min blick vandrade emot Ellie som staplade sig bort emot ett par nya killar, jag skrockade för mig själv. Hon visste inte vad hon hade för inverkan på folk. Med det där kristallklara leendet, bruna halvlockiga håret och ögon som kunde stirra hål på henne. Niall var lycklig att få ha en tjej som henne. Han hade inte velat dejta någon sedan det tog slut mellan han och Holly under Xfactor veckorna. Det gav bara smärta och kärlek för stunden brukade han säga. Men när Ellie audtion visades på tv så hade Niall blivit lite smått besatt av henne och i alla intervjuer då frågan kändis förälskelse ställdes så var det självklart vd han skulle svara. Och när dem träffades första gången hade han varit en aning lyrisk medan Ellie var blyg. De var så olika att dem passade tillsammans.
Varför hade jag ens dragit med henne hit? Helt ärligt, hade jag ingen aning. Jag visste själv hur det var att delta i en tvshow då alla förväntar sig så mycket men jag hade alltid haft killarna med mig men hon var alldeles ensam. Under den tiden då vi var med ville jag oftast dra mig bort ifrån en dag och lämna allt och försöka smälta allt. Så när Ellie babblat om en road trip så sken det upp i huvudet. Jag visste mycket väl att den var en dum ide, en idiotisk ide. Något som skulle vilja få henne att slå mig till små bitar men ändå hade jag hoppat in i bilen och dragit med henne hit. Se hur mycket som kan hända på en dag. Jag drog händerna över de mörka jeansen och tog ett djupt andetag innan jag började röra mig genom klubben.
Själv var jag en aning berusad, inte mycket. Jag hade lite svårt att dricka mig full då hon befann sig i min närhet, det sista jag ville var att få tillbaka en trasig Ellie till Niall. På tal om Niall så hade han ringt mig så många gånger att jag stängt av mobilen, jag kunde inte prata nu då skulle han fatta att något var skumt. Niall hade en tändes av att veta då jag ljög och ursäkter som att jag var med en tjej funkade inte. Smidigt drog jag mig igenom folkmassan tills jag fann en fnissande Ellie som lutade sig emot en ung killes axel. Han viskade något i hennes öra och hon började bara fnissa mer och högre. Jag tog ännu ett steg och harklade mig försiktigt för att få hennes uppmärksamhet. Ellie hoppade till och mötte mig med ett par glada ögon och brett leende.
”Harry!” Utbrast hon glatt och jag hörde att hon tvingade sig själv till att prata tydligt, fan hon var verkligen full. Killen upptäckte min närvaro och gav Ellie en blick innan han drog sig bort emot den tjocka klumpen av människor. ”Hi babe, let's get out of here” Flinade jag åt hur full hon faktiskt var. Jag svalde hårt och hoppades att hennes röst inte skulle låta allt för hemsk imorgon. Hon hade trotts allt sång på schemat. Innan hon hann protestera och slinka ur min syn så krokade jag en hand runt hennes midja. Ellie skrattade och lutade huvudet emot min axel medan jag stödde henne emot mig ut till bakvägen.
Jag hade valt det här stället av den anledning, kamera förbud. Det sista jag ville var att några bilder skulle komma ut. Jag visste inte hur jag själv i hennes situation skulle klara mig igenom ett sådant fall i media. Tidningar kunde komma upp med alla möjliga rubriker – I pojkvännens bästakompis famn, full. Olika rubriker flög förbi näthinnan och jag skakade av mig tankarna om det. Musiken blev allt lägre och människorna mindre. Jag tog ett fastare grepp om Ellies midja och släpade med henne igenom en smal korridor som ledde vägen ut. Här var lamporna tända och det sved i ögonen av de plötsliga starka ljuset. Dörren slog igen och man kunde höra musiken dunkade och människorna som skrattade och skrek till musiken.
Jag blickade ner emot Ellie som såg fortfarande hyfsat pigg ut och hon mumlade om något men hade fortfarande ett litet leende på läpparna. Jag pressade ner handtaget ut med min lediga hand och plötsligt var vi ute vid en kall gränd. Jag kände den kalla nattluften omge mig och lättad andades jag ut. Svetten klibbade längs ryggen och huvudet värkte av den tidigare höga musiken. Ellie kollade nu upp emot mig och skrattade glatt. ”Those curls, so pretty” Flinade hon och sträckte sig upp för att rufsa runt i mitt hår.
Jag skakade bara på huvudet medan jag skrattade och såg till att hon inte snubblade. Jag fortsatte stapla henne fram genom den tomma gatan samtidigt som hon nynnade för sig själv. ”One day i will buy a pink car” Sade hon plötsligt och jag himlade bara med ögonen för mig själv. ”You do that” Flinade jag och hon nickade emot mig stolt. Hon var verkligen den glada personen när hon var full. Men det skulle nog inte ta lång tid innan illamåendet slog över henne som en våg. Det fanns alltid konsekvenser med att ha roligt. Jag drog med mig henne till gatans slut och min blick for bort emot de olika riktningarna för att kunna komma ihåg vart vi ställt bilen.
Ellie fortsate prata på glatt och jag skrattade åt hennes glada humör. ”I want a tatto, can we get a tatto?” Frågade hon plötsligt och jag rynkade pannan. ”No you don't” Mumlade jag och hon stönade irriterat åt mig. ”Come on, please! If you get me a tatto i can give you a blowjob!” Sade hon desperat och jag satte andan i min hals samtidigt som skrattet vällde ur mig. Vad hade hon sagt? Jag kunde verkligen inte få slut på skrattet och det roligaste var att hon såg inte minsta generad eller oseriös ut. ”Ellie, you are really really drunk. But i promise if you want to get a tattoo tomorrow we will get it.” Jag hejade mig själv till att inte skratta mer och misslyckades såklart. Hon var så annorlunda som full, här var det inga kvicka halvtaskiga kommentarer utan hon erbjöd mig olika slags 'gärningar' istället. Och därefter skrattade jag igen.
Jag försökte övertala henne om något hon inte ens skulle komma ihåg imorgon. Om jag bara fick tyst på henne nu så skulle det vara glömt snart. Hon skulle säkert inte ens vilja ha en tatuering och imorgon skulle andra tankar finnas, så det var bara att säga ja nu så skulle det vara som bortblåst. ”Pinky Promise?” Sluddrade hon och jag nickade med ett litet leende till svar. Jag insåg hur hennes steg blev allt ostadigare och bilen var för långt bort för att släpa henne. ”Can you stand on your own for just a second?” Frågade jag och mötte hennes ögon.
Hon var pigg för stunden men jag tvivlade på att hon skulle kunna hålla sig så här pigg för ett längre tag. Försiktigt släppte jag mitt grepp om hennes midja och placerade stället min arm under hennes rumpa för att sedan bära upp henne. Hon var inte beredd och skrek till av de plötsliga rörelserna. Skriket övergick snabbt till ett nervöst men glatt skratt. Jag slog runt mina armar runt hennes kropp för att kunna bära henne stadigt i min famn. Ellies taniga kropp pressades emot min bröstkorg och hon placerade sina armarna kring min nacke samtidigt som hennes huvud vilade vid mitt nyckelben. Min högra hand hade placerat sig vid hennes rumpa och de kände genast fel så jag flyttade den in till undersidan av hennes knä.
Ellies pigga humör började tona bort i små doser men hon var fortfarande pigg till att kommatera allt och alla. Jag var inte så koncentrerad på hennes uttalande utan fokuserade mer på att bära henne och hitta en rätt väg till bilen. Hon verkade iallafall haft en kul kväll, alltid något. Jag fortsatte bära henne genom gatans slut och pustade ut då den svarta bilen kom i syne. Min hand stack jag ner i jeansfickan och fiskade upp bilnyckeln. Smidigt låste jag upp bilen och sköt upp dörren innan jag lossade Ellies grepp om min hals. Hennes ben nuddade marken och hon tog sig klumpigt in i passagerarsättet.
~
Efter att ha kört runt i en halvtimme så hade jag till sist hittat ett hotell. Med dessa trånga vägar och hus som alla såg likadana ut var det omöjligt att hitta sig fram. Mörkret hade lagt sig över stan som en dimma och jag stönade gång på gång över de jobbiga vägarna. Eftersom jag heller inte ville få folk att tro fel saker hade jag bokat två rum fast jag drog in Ellie till samma rum som mig. Hon verkade inte helt kry så det var nog bäst att jag ändå såg till att hon kom i säng, det var trots allt jag som fått henne att komma hit. Under bilresan hade hon hållit sig en aning pigg fast illamåendet tagit över smått.
Hotellkorridoren stod tom och lamporna lyste upp en oändlig korridor som såg ut att aldrig ta slut. Dörrar med nummer satt tätt tillsammans och Ellie gick några steg bakom mig samtidigt som jag letade efter numret som fanns på hotellkortet framför mig. 335, 336, - Jag kollade upp emot dörren framför mig och insåg att vi var rätt. Vi hade gått runt här i snart 5 minuter och jag kunde inte låta bli att vara smått irriterad över att inte hittat rätt så fort.
Ellie hade tagit sig fram till mig och ställde sig vid min sida. Jag låste upp dörren och sköt sedan försiktigt upp den. Rummet var alldeles mörkt och det enda ljus som tagit sig in var ifrån det breda fönster där man kunde se höga byggnader lysa starkt. Jag bakade att steg och lät henne komma in först. Ellie trippade in över tröskeln och jag stängde dörren efter oss och rykte i handtaget för att vara säker på att den var låst. Min hand omslöts sig om lampknappen och snabbt fylldes de tidigare mörka rummet med ljus.
Vid det här laget hade Ellie hunnit sjunka ner på dubbelsängens kant med händerna framför ansiktet. Jag sparkade av mig skorna utan att bry mig om hur dem hamnade och lät mina fötter dras över heltäckningsmattan. Min blick for runt över de lilla hotellrummet med blåa väggar, en tv och dubbelsäng i vit. En dörr in till badrummet låg också av den vänstra sidan av rummet. ”Are you feeling ill?” Mumlade jag emot Ellie som borrat in sina armbågar i sina lår och hade händerna för ögonen. Jag var inte bekant med att ta hand om folk eller tjejer på fyllan. Alla som jag 'festat' med hade kunnat hantera alkoholen sansat men jag var inte säker på att Ellie festat och druckit så mycket tidigare, och om hon hade druckit så kanske inte en sådan pass stor mängd på en kort tid. ”Let's get to the bathroom” Sade jag för att försöka pressa bort paniken som bubblade upp inom mig.
När hon heller inte gav mig något svar så sjönk jag ner bredvid henne och föste upp henne med ett lätt grepp om hennes midja. Hon behöll ena handen framför ögonen tills hon stod upp och hennes trötta och förvirrade ögon mötte mina. Jag måste erkänna att jag var lite stressad över det här, skulle hon spy eller kunde hon gå och lägga sig? Hon hade iallafall börjat nyktra till smått men jag var säker på att alkoholen fortsatte ta över. Något sa mig att hon inte skulle svara mina frågor, eller att hon rättare sagt inte hade någon lust att svara på frågor. Jag hann knappt klivin in till badrummet innan hon hängde över toalettstolen och spyan välde ur henne. Fan, jag hade verkligen fuckat up det här.
~
Ellies Perspektiv
Jag hostade till och harklade mig samtidigt som tårarna rann ner som floder längs mina kinder. Jag mådde så illa och jag hade redan spytt en hel del men det gick inte över. Jag fortsatte snyfta för mig själv och kände hur Harry stressa bakom mig. Han hade inte stått still i flera minuter och försökt göra något men så fort han erbjöd sin hjälp så hade jag bara skakat på huvudet. Jag borde aldrig druckit och han borde aldrig kört mig hit ifrån första början. Minnena fanns där men en aning otydliga, jag kunde se folks ansikten men dialogerna var bara som ett klipp ifrån en film utan ljud.
Den beska smaken brände i munnen och halsen. Klänning stank alkohol blandat med spya, inte så mysigt med andra ord. Jag tvingade mig själv till att andas och kravla mig upp på knä igen utan att sjunka ihop. Harry dök ner på huk bakom mig och höll upp mitt hår försiktigt samtidigt som han strök mig lugnande över ryggen. Hans beröring var lätt och mjuk som en kattunge. ”I'm sorry, i should never have-” Sade Harry försiktigt och jag hörde hur medlidandet tog slut på honom. Jag avbröt honom snabbt. ”No, it's fine. Just help me get up” Mumlade jag snabbt och ansträngde mig för att kunna samla krafter till att ta mig upp. Rummet kändes rörigt, nästan som om allt snurrade smått. Benen vek sig och magen ekade tom.
Harrys armar drog sig runt min kropp och han räknade till tre innan han drog mig upp på badrumsgolvet. Jag hade druckit tidigare men aldrig varit riktigt full på det här sättet, så någon gång behövde vara första gången. Min kropp skrek efter sömn och jag kände mig slapp efter utmattning. Jag kände hur det var som om jag kunde tappa balansen när som helst men Harrys grepp var för starkt för att få mig att falla ihop. ”Maybe you should get a shower” Mumlade han. Jag knep ihop läpparna och kollade ner på mina kläder som luktade inte särskilt gott eller såg speciellt rena ut. ”Yeah” Viskade jag strävt och drog mig ur hans grepp och gick försiktigt fram emot duschen och i sista sekund höll jag på att snubbla till.
Harry var snabbt på plats och drog upp mig på benen innan fallet. ”Don't say anything” Sade Harry tvärt och jag rynkade pannan men var för trött och berusad för att kämpa emot hans grepp. Han sköt upp glasdörren in till duschen och lyfte in mig som om jag var ett litet barn. Han hade fortfarande armarna om mig och sköt sedan igen dörren. Mina ögon spärrades upp och jag snodde runt emot honom, tänkte han att vi skulle duscha tillsammans med kläderna på? Vad fler galna idéer fanns i hans huvud? ”Harry-” Påbörjade jag med en ansträngd ton men jag fann inte haspla ur mig mer innan värmande vatten rann ner längs min kropp. Under en sekund var håret blött och kläderna klibbade emot kroppen. Vattenstrålen blev starkare och mer vatten blötte ner mig. Harry fortsatte under denna tid hålla mig rak så att jag inte skulle falla ihop i det lilla området vi stod på. Jag snodde runt i hans famn och kände hur han lutade sig emot väggen bakom honom. Det här var speciellt och i vanliga fall skulle jag puttat ur honom och skrikit som aldrig förr, men inga ord eller ljud lämnade denna gång min mun. Jag kände hans framkropp pressas emot min rygg. Armarna var välbyggda och kändes beskyddande, som om de var murar.
Jag lutade mig tillbaka och kände hur jag var så nära han att mina fötter stod hopklämda mellan hans. Det kändes konstigt att killen jag tidigare skrikit åt stod bredvid mig i en dusch. Harry andades häftigt och hans bröstkorg rörde sig i samma takt som hans andning. Värme utstrålade ifrån de varma vattnet och Harrys kroppsvärme bidrog också. Jag lät mina bara fötter glida över de hala kakelgolvet och jag slöt ögonen för att kunna pressa undan illamåendet och förvillelsen som omgav mig. Det här såg fel ut men jag försökte övertyga mig själv om att det var något som man kunde skratta åt i framtiden. Ni vet som när man drar upp ett gammalt minne och någon börjar ”kommer ni ihåg när?”. Jag lät min trött hjärna uppslukas av allt som kunde kommas på.
Jag var för upptagen med att kunna andas någorlunda normalt och inte vingla till för att känna hur Harrys händer massareda mina axlar mjukt. Hans beröring fick min berusade kropp att bli ännu mer förvirrad och jag försökte tvinga mig själv till att fösa bort hans grepp. Det här kändes fel med att stå så nära samtidigt som vi pressades samman av de hettande vattnet. Jag svalde hårt och knep ihop ögonen. ”Harry stop, please” Viskade jag försiktigt och fortsatte blunda tills det värkte i pannan och allt jag kunde se var mörker. Jag gillade inte att neka killar men jag hade Niall och det här kändes fel.
Men Harry stannade inte utan fortsatte massera mina axlar ännu mjukare. Jag stönade till av både hur irriterad jag var men samtidigt njutning, behövde han göra det så svårt? Det var nästan som om jag kunde se Harry nöjda flin framför mig då jag ännu ett stön lämnade min mun. Jag tvingade mig själv till att blunda hårdare och föreställa mig Niall och inte Harry. Mitt blöta hår hängde längs ryggraden och Harry strök försiktigt undan det och lade håret över min axel. Jag försökte ignorera det hela och tvingade mig själv till att tänka på Niall. Men mina fantasier kom inte långt för plötsligt kände jag hur hans tumme lirkade upp den första knappen av min klännings baksida och jag kunde känna den nakna ytan där klänningen brukar sitta åt. Jag var påväg att varna honom igen men då kände jag plötsligt hur hans andedräkt svepte över min nacke och en rysning ilade genom kroppen. Pressa honom ifrån dig, gör något skrek rösten inom mig men jag kunde inte. Och när ännu en knapp lirkades upp och Harrys svala läppar pressades emot min nacke så visste jag att det var förlorat, jag kunde inte stå emot. Så jag lät alkoholen ta över och med andra ord så lät jag Harry ta över.
Sådär, ännu ett kapitel uppe! Ni får gärna kommentera vad ni tycker och vilka ni gillar tillsammans. Vad tror ni kommer hända tex? Kramis :))
Kapitel 13 - Run Away
Spegeln framför mig reflekterade ett par trötta ögon, slitet hår men ett glatt leende. Ett leende som nådde ögonen och fick hela mig att utstråla glädje. Det var inget leende som jag tvingade på mig själv då jag skulle se ut som något extra på en bild utan det här vara bara 110 % äkta. Jag lutade huvudet på snedden och rufsade runt i mitt halvtoviga hår. Några lager mascara och kanske ett tunt lager puder kring pannan och kindbenen så skulle jag nog kunna vistas ute utan att gömma ansiktet i marken. Ifrån första början var jag inte minsta fåfäng av mig men ju mer kameror som riktades emot mig då XFactor resan började för mig så kände jag mig allt mer fåfäng. Det handlade inte om något stort utan att jag hellre gick ut med ett par jeans och en hoddie samt sminkad än ett par mjukisar och rufsigt hår.
Jag hade spenderat dessa 5 minuter inlåst i Nialls badrum för att på något sätt få mig att se ut minsta bra ut och inte som en zombie. Men det var en aning svårt då jag endast hade mitt puder och en mascara som kletade ihop ögonfransarna till en. Ljuset var starkt och gav mig en bra bild om hur mycket puder som placerats på mina kinder så jag kunde hålla en jämn balans. 5 minuter till gick åt att fixa mitt hår och därefter gav jag mig en sista blick i spegeln. Jag hade sett bättre ut men eftersom jag endast hade ett kort möte om veckans framträdande, koreografi samt scen-instruktioner så kändes det inte som om jag behövde lägga mycket mer tid på mitt utseende.
Om jag inte hade fel så skulle jag troligtvis öva upp min röst och jämföra den med veckans förslag av låtar. Mina fötter trippade över de kalla badrumsgolvet och på vägen ut drog jag min hand över väggen för att få ett grepp om den lilla lampknappen som lämnade runt mörkt. Smidigt svängde jag ut genom den vidöppna dörren och stod ute vid vardagsrummet. Niall satt bakåtlutad vid soffans högra hörn och hade blicken fäst vid tv:n som visade en fotbollsmatch. Poänghållaren i hörnet stod 0-0 och lagens initialer var inga jag kände till.
Nialls blick gled bort emot mig och han log vänligt. ”Do you need to be somewhere or are you free for today?” Frågade han och min blick riktades genast emot klockan som satt uppe över soffan. Den visade 10 i tolv så om dem inte hade gjort om mitt schema efter 10 veckor så visste jag nog vart jag skulle vara. ”I have a meeting in-” Jag blickade tillbaka emot klockan och räknade snabbt ut tiden. ”35 minutes at the studio so i should probably get going” Avslutade jag kvickt. ”I'll drive you” Svarade Niall snabbt och jag hann knappt protestera emot innan han kysste mig på pannan och greppade tag om mina vänstra hand samtidigt som han drog mig bort emot hallen.
~
”Did you sleep well?” Frågade Niall då han slängde en blick över axeln för att kunna backa ut bilen smidigt. Baksensorerna pep till men han var alldeles för koncentrerad för att bry sig om det. ”Yeah, your bed is the most comfortable bed ever” Skrattade jag. Niall skrattade han med och placerade båda händerna på ratten framför sig innan han körde ur det lilla parkeringsområdet. ”You fell asleep on the couch after we, ehm yean but so i-” Niall harklade sig och började tappa på orden. Jag skrattade bara åt hans generade sätt att inte kunna förklara det och jag log bara förstående åt vad han skulle säga. ”So i, lifted you until my bed” Log han och jag fick försiktigt ut mig ett tack.
”So, what do you have planned for today? Are you going to live a life like a rockstar or sitting home watching sports?” Frågade jag leende och lutade mig tillbaka samtidigt som jag blickade ut genom fönstret. Niall flinade och rykte lätt på axlarna åt min fråga. ”I need to record something at the studio later with Lou but otherwise i don't have that much to do, you?” Svarade han. Jag nickade till svar och rätade på mig då jag insåg att jag sjunkit ihop allt för mycket. ”Need to practice for this week so i'm probably won't get home until late” Svarade jag och insåg hur jag var lite trött av endast tänka på den långa dagen framför mig. ”But we could maybe hang out tomorrow?” Sade jag började trumma på instrument brädan framför mig. ”Sure” Log Niall och lät ena handen slinka bort ifrån ratten och placera sig på mitt lår. Han gjorde små mönster med tummen över mitt ben och ett leende for upp på mina läppar.
Vi passerade nu vackra byggnader med balkonger och nyputsade fönster. Turistupplevelser som London Eye kunde man skymta över de höga husen och i varje hörn fanns en klassisk telefonkiosk i rött. Fast jag levt i London ett bra tag nu så hade jag inte fått chansen att utforska varje del av den. När Aiden var här så hade vi sett en del tillsammans. Innan hans flickvän sa att hennes pojkvän inte skulle få ha några tjejkompisar, eller med andras ord inte skulle få vara med mig. Och eftersom hans flickvän gick alltid först så var jag plötsligt ensam utan några filmkvällar eller bussäventyr genom London. Därför hade jag varit så uppslukad och desperat då Tyra föreslagit att träffa Niall, det var främst för att ta mig vidare men samtidigt för att få bort denna ständiga ensamhet som vilat över mig.
Mina ögon mötte Nialls och jag insåg nu att han gjorde verkligen allting bättre och att jag skulle utnyttja honom ifrån början ledde till en sådan relation jag alltid drömt om. Jag insåg hur vi kört färdig för denna stund och Niall parkerade nu bilen utanför studio områdets bakväg, han visste mycket väl hur mycket folk som befann sig vid de andra dörrarna. ”I remember this door from the x factor days” Skrattade han och lät blicka glida bort emot industriområdet i gråa färger. Niall vred om bilnyckeln så att motorns spinnande slutade plötsligt och bilen blev stilla stående. ”So i guess i see you tomorrow” Mumlade han och jag böjde mig försiktigt fram och pressade våra läppar samman. Kyssen var passionerad och alldeles mjuk. Våra läppar masserade varandras i synkad takt samtidigt som Niall får ett grepp om mina höfter. Jag drog fingertopparna genom hans silkeslena nackhår. Helt ärligt skulle jag kunnat gjort det hela dagen om jag inte visste att jag hade möten som väntade. Försiktigt avslutade jag den mjuka kyssen och gav han ett ursäktande leende innan jag blev tvungen att packa ihop mina saker för att sedan komma i tid.
~
”Okay, we do it like this. When the back up singers coming in with their song you keep singing until your vocie get stronger and stronger” Förklarade Sasha och gestikulerade med händerna hur jag skulle öka min röst för att få den att låta stark i en större tid. Vi hade jobbat med dessa olika övningar i snart en timme nu och det lät bara bättre och bättre. Veckans tema var ballader, något som jag var riktigt nöjd över. Halo och Stay hade varit dessa två som jag fick välja mellan enligt Gary och jag hade helt klart gått in på Queen B, Beyonce före allt. Gary hade skrattat åt mitt snabba övertygelse och därefter hade Sasha tagit över med att jobba upp rösten.
Sasha var en kvinna i medelåldern som hatade alla sorters pauser och sociala medier. Inte en chans att du ens fick uppdatera din instagram eller twitter för henne, under hennes timmar gjorde du inget annat än att göra som hon sa. Jag hade inget emot henne faktiskt som man skulle ha trott utan jag gillade sättet hon fick allting gjort. Bakgrundsmusiken gick igång och jag tog ett fastare grepp om noterna och texten i handen. Min fot stampade jag i takten till musiken och öppnade sedan munnen för att börja sjunga ut de första orden ur låten.
Remember those walls I built?
Well, baby, they're tumbling down
And they didn't even put up a fight
They didn't even make a sound
I found a way to let you in
But I never really had a doubt
Standing in the light of your halo
I got my angel now
Jag började ljust och eftersom det var en stor skillnad mellan originalet och min egen röst. Vi hade bestämt oss för att framhäva min ljusa ton och försöka starkare i refrängen, en utmaning men om vi lyckades kunde det låta riktigt bra. Sasha nickade gillande åt mig och stängde sedan av musiken för att ge mig beröm och meddela att vi gjorde det igen.
Tiden flög förbi och jag satte de sista tonerna för den här övningen och Sasha log stolt emot mig och sa att vi skulle mötas på samma tid här imorgon. Jag var fortfarande andfådd över alla dessa toner och kände hur halsen kändes torr efter två timmar av ständigt sjungande. Jag gick bort till den högra delen av rummet där min vattenflaska stod. Sasha lämnade rummet med ett hejdå och en snabb vikning. Efter två inställda möten hgade jag nu slutat några timmar tidigare. Snabbt hällde jag i mig några klunkar men hela min andan togs ur mig då jag såg en hög gestalt kliva in genom dörren. Vad i hela-. En lång kille, säkert 1,80, mörka glasögon och lockigt mörkbrunt hår – Harry.
Jag svalde den sista vatten klunkarna och ställde ifrån mig flaskan innan jag vände mig emot honom. Förvånad som jag var så började alla möjliga frågor kretsa genom mitt huvud och den första var - vad gjorde han här? Harry skrattade åt min förvånade blick och drog smidigt bort solglasögonen som täckte för de gröna ögonen. Slappt placerade han händerna i byxfickorna och bet sig försiktigt i underläppen- ”Sorry i should have called but you didn't answer” Skrattade han och jag insåg nu att jag kom och tänka på min mobil. Fan, hade jag glömt den hos Niall? Det förklarade den ändliga tystnaden i min väska. ”You gotta be kidding me i forgot it at Nialls!” Stönade jag irriterat och lutade mig emot väggen bakom mig. En massa tankar om att behöva ta mig runt hela staden för att få tag i den dök upp och en suck slank ur mig. Men jag insåg nu att jag fortfarande inte fått ett svar till varför Harry befann sig här och jag höjde frågande ögonbrynet för att få honom att fortsätta med sin anledning till varför han var här.
”Niall wants to take you out for lunch but he couldn't drive you there so he asked me to do it” Förklarade Harry och jag fick snabbt in det i huvudet och slappnade av en aning men fortfarande smått förvirrad. ”But he told me he was busy?” Frågade jag och försökte att låta avslappnad fast jag överanalyserade saker i mitt huvud, varenda detalj, dålig vana. ”Yeah, but the schedule got changed so i ended up here babe. Are you going to eat lunch with your boyfriend or stay here?” Skrattade han och jag nöjde mig med det svaret och nickade till svar på hans följdfråga. ”Just give me one minute i will be yours” Skrattade jag ironsikt och började packa ihop mina saker som jag spridit ut över hela studion.
”Last practice for the day?” Frågade Harry som antagligen försökte hålla ett samtalsämne. ”Yes, im free for the rest of the day” Log jag och slängde sedan den tunga väskan över axeln. ”We should probably get going” Mumlade Harry och jag nickade till svar innan han stegade ut ur studion med mig hack i häll. Eftersom klockan hade börjat närma sig emot halv 5 så var det oftast fullt upp här. Det var nästan ingen som vistades i korridorerna utan alla satt i möten, repetitioner eller hade intervjuer. Harry som tidigare varit här var bekant och frågade mig inte en enda gång om vilken dörr eller väg vi skulle ta. Jag följde bara efter och passade på att hålla mig i samma tempo som hann.
Mina fötter gled över det plastiga golvet och jag drog ner klänning jag bar över rumpan för att inte få den allt för kort, man vill inte göra någon större miss och se senare hur klänning suttit för högt upp. Vi närmade oss slutat av korridoren men mina ögon upptäckte dörren ut var nu endast framför oss. Bakom den breda glasdörren målades ett kyligt England upp och min blick for bort emot Harrys bara armar. T-shirt i November? Det var en nyhet. Harry placerade höger handen i jeansfickan medan han sköt upp dörren ut med den andre. Jag slank snabbt förbi honom och kände den friska luften fylla mina lungor.
”So how was it?” Frågade Harry plötsligt då han fiskade upp nyckelknipan ur sin ficka och riktade den emot en svart stor bil som stod ca 5 meter bort. Jag förstod inte hans fråga och granskade de flinade läpparna innan jag höjde på ögonbrynet. ”What?” Frågade jag förvirrat och försökte låta bli att inte få det där flinet han hade att smitta av sig. ”Don't act like it didn't happen love” Svarade han snabbt och jag var fortfarande helt lost om vad han pratade om. Nervöst drog jag fingararna genom mitt hår och placerade en hårslinga bakom örat. Han såg mitt förvirrade ansikte och tog ännu ett steg närmare bilen. ”Last night, you and-” Harry han inte komma mer innan jag förstod vad han menade och snabbt skakade jag på huvudet. ”Nothing happened, okay?” Sade jag och försökte låta bli att le för att få det se overkligt ut. ”Really? Because Niall was sooo happy today” Skrattade Harry och slängde upp bildörren. Jag skrattade tyst för mig själv och svängde runt bilens framsida för att kunna slå mig ned i passagerarsätet. Jag pressade ner handtaget och satte mig ned smidigt. Dörren slog jag igen med en smäll och jag skakade bara på huvudet när Harry skrattade. ”Nothing happened” Upprepade jag.
”If you say so” Log han självsäkert och satte in bilnyckeln i tänjningen. Motorns spinnande drog igång och Harry tog ett fast grepp om ratten innan han backade ut ur parkeringen. Själv sa jag inte så mycket utan lutade mig tillbaka och lät min blick fara ut genom det tonade fönstret. Skulle jag kanske fråga hur långt tid det skulle ta eller vart vi skulle för den delen? Eller var det bara en jobbig fråga? Jag snörpte på munnen och fortsatte fundera ut ett bra samtalsämne som kunde hålla denna bilfärden ifrån tystnad. ”Where are we going?” Frågade jag till sist och insåg att det var en standard fråga till att hålla detta ämne uppe. Harrys blick var fokuserad vid bilvägen framför oss. Han pressade samman sina läppar och rufsade om det mörkbruna lockiga håret. ”Suprise” Svarade han till sist och jag stönade bara tillbaka. Under de första 10 minuter i bilen höll vi ett regelbundet samtal som mest handlade om frågor som hur man mådde och vad man gjort under dagens gång. Det var inte stelt utan en bekväm tystnad men jag vet inte. Det var svårt att lära känna någon när ingen riktigt ville börja med att öppna sig.
Minuter for förbi och jag önskade rejält att min mobil skulle kunnat funnits till hands och jag kanske kunnat se vad klockan var. Det var svårt att uppfatta hur lång tid vi åkt nu men Londons innerstad började fara förbi och snart befann vi oss ute på motorvägen. Jag antog hela tiden att Harry visste vart vi skulle men minuter fortsatte ticka förbi och husen längs vägen blev allt mindre. Skyltar med höga hastigheter och andra storstäder for upp och jag ville verkligen fråga vart i hela världen vi var.
”Harry where are we?”
Mitt tålamod hade börjat rinna ut och jag började ge upp när det kom till att endast sitta och vänta. ”10 minutes more and i promise we will be there” Log han självsäkert och för den stunden nöjde jag mig med det svaret. Jag kan lova att mitt tålamod i vanliga fall inte är särskilt dåligt och för den delen inte min tidsuppfattning men jag slog vad om att vi inte var rätt. Jag väntade spänt på att vi skulle svänga av och byta riktning till en mer folkfylld plats.
Det hade gått säkert mer än 20 minuter nu sedan Harry sagt tio och vi var fortfarande mitt på motorvägen. Jag kunde slå vad om att vi snart skulle se ängar med kor om vi inte åkte åt ett annat håll eller så skulle vi komma till en helt annan stad. Samtidigt var jag säker på att Niall inte skulle vilja sätta mig i en bil mil härifrån, så hemsk kunde jag väl inte vara? Men en till skylt for förbi och visade att Manchester låg några tiotal mil härifrån och jag spände nu hela kroppen för att inte plötsligt skrika ur mig av frustartion. ”Harry, we been driving for an hour now? Where the hell are we?” Morrade jag irriterat ur mig. Mina knogar spändes och jag vände mig emot en flinade Harry, han dolde något. Det var något med det där flinet som kändes som om han hade något i baktanke. ”Harry-” Varnade jag men jag hann inte slänga ur mig en till mening innan han höjde handen ifrån ratten och tystnade mig. ”I can't believe i took you so long to ask” Skrattade han road åt mitt lilla utbrott och jag vände mig förvirrat emot honom.
Vad i hela friden snackade han om? Jag tvingade mig själv till att bli tyst spänd som jag var så väntade jag på ett svar ifrån han. ”We are going on a road trip, just like you wanted” Fick Harry ur sig med ett snett leende på läpparna. Vad sa han? Roadtrip? Nu? Jag fick ur mig ett sarkastiskt skratt för att få se hur lång tid det skulle ta innan han meddelade att det var ett skämt. Men Harry sa inget utan gav mig faktiskt bara ett leende. Han kunde inte vara seriös med att plötsligt komma med en lögn och sedan dra iväg mig på en road trip genom England? Jag hade repetitioner, intervjuer och en hel del annat att stå i? Det här var ett skämt, det måste det vara.
Stressen sköljde över mig som en stor våg och jag kollade med stora undrande ögon emot Harry. ”You can't be serious” Sa jag fortfarande förvirrad och tyckte allt lät otrovärdigt. ”Yes i am” Svarade Harry och när ännu en skylt passerade oss så fick jag nog. ”Stop the car” Fick jag ur mig och insåg hur arg jag faktiskt lät. ”Nope” Sade han road över mitt humör och jag kände mig själv bubbla upp av irritation. ”Stop the damn car” Upprepade jag denna gång en aning högre och det enda han gjort var att flina och skaka på huvudet. Jag hade fått nog. ”You can't just 'kidnap' me? You know i have things to do and it dosen't work like this! You can't lie to me and then drag me on a road trip! I don't even wanna go on this stupid road trip! What's wrong with you?” Skrek jag hysterisk och stressad över vad han nu gjorde. Vem fan trodde han att han var? Mitt vanliga sansade humör dog bort som någon knäppt med fingrarna och jag insåg att jag skulle bli galen snart om han inte gav mig en jävligt bra förklaring. ”Come on, you are probably the first woman in this car that wants to get out. I thoght you would be alot more funny to spend a day with” Svarade Harry med glimten i ögat och en lätt axelryckning. ”And you said you wanted to go so here we are, you can't go back now. We have only 4 hours until we are in Manchester” Förklarade Harry och jag blängde bara irriterad och aggressivt på honom. ”If you don't stop the car i will scream” Fick jag ur mig som en desperat ursäkt till att han skulle stanna bilen. Harry kollade på frågande emot mig och skrattade åt min allvarliga blick. ”Scream? Who would hear you? We are in a car on a motor highway?” Jag insåg hur dum jag hade låtit och blängde bara emot honom innan jag suckade.
Jag var rasande men samtidigt jäkligt förvirrad. Denna dag sög, Harry sög och allt annat sög. Vem trodde han att han var? Jag visste alltid att han var annorlunda och troligen en aning spontant men jag trodde inte han skulle gjort något sånt här, för vem annars drar med sig sin bästakompis flickvän som han träffat 3 gånger på en roadt rip. Jag sökte i väskan framför mig efter min mobil men jag blev snabbt påmind om att den var kvar glömd, hos Niall. Fasiken. Med en duns föll väskan ner på golvet framför mig och jag lutade mig arg, irriterad och ännu mer arg tillbaka.
Mina ben stärkte jag ner framför mig och knep ihop ögonen. ”Give me your phone” Mumlade jag emot Harry som fortsatte köra och koncentrera sig på att åka rätt väg. ”What are you going to do?” Frågade han utan att ge mig minsta lilla blick. ”Just check my twitter” Ljög jag ihop och hoppades att han skulle tro på det. ”You know, you can't really call Niall and tell him i dragged you on a road trip” Sade Harry och jag rykte till. ”You didn't tell Niall?” Halvskrek jag och Harry brast ut i ett brett leende. Hans knall vita tänder glittrade i solskenet som smugit sig in genom bilrutan. ”Do you think he would have let you go on a daily roadtrip with me?” Försvarade sig Harry. Jag svarade inte ens utan stönade bara och lutade huvudet emot den svala fönsterrutan. Hur kunde en dag leda till det här? Jag var fast i en bil med Harry, mitt ute i ingenstans på min 'livsdröms' road trip.
Det hade kanske gått 2 timmar? Två timmar av att jag försökte övertala Harry att vända om men allt jag hade fått var ett nix. Två timmar av att försöka slita upp dörrar och fönster för att slänga mig ut på motorvägen för att sedan vandra hem till London. Men till sist två timmar av att Harry som nynnar på gamla 80-tals klassiker.
”You know, you can't be mad at me forever” Sade Harry för att bryta den ändliga tystnaden som uppstått efter mitt utbrott i bilen. ”Try me” Mumlade jag tillbaka. Min surhet hade inte lagt sig helt utan jag fortsatte muttra om att jag hatade allt och alla. ”Why did you even do this? Drag me on a road trip when you have met like 3 times?” Frågade jag och försökte fortfarande smälta att jag satt i en bil med Harry Styles som vägrade släppa av mig. Harry rykte bara på axlarna och svängde bilen åt höger så vi låg i en ny fil. ”I don't know, i just felt like doing it” Svarade han lättsamt och jag kände ilskan bubbla upp inom mig. ”So you didn't think about asking me?!” Sade jag med en irriterad ton. ”Nope, because you would just have said no” Svarade han helt oberörd över hur jag praktiskt taget skrek i hans ansikte. ”Of course because no normal person would get into at car with her boyfriends bestfriend when you have met him like 3 times” Mumlade jag till svar. Han kände bara för det, han kände bara för att dra med mig på detta - okej då fattar man helt. Sarkastiska meningar upprepades i mitt huvud samtidigt som jag försökte dämpa ner min ständiga ilska, utan att lyckas såklart.
Vilken tonårs tjej som helst skulle vara överlycklig över detta medan jag var tvärtom. Jag gillade inte överaskningar och aboslut inte denna för den delen.
”Maybe we should put on some music” Mumlade han för sig själv och stärkte sig över till radion tryckte igång den. Pop musik kickade igång och jag sa inget utan bara lutade mig tillbaka och undrade var han senare planerat? Om han dragit mig hit kunde han dra med mig vart som helst. Den irriterande låten tog slut och det dröjde inte lång tid innan en ny låt med ett nytt intro drog igång. Jag kände igen början och Harry hostade till då versen började. Taylor Swift. Min blick gled bort emot Harry som kollade en aning irriterat emot radions håll. Han svalde hårt och blickade sedan ut emot vägen igen. Jag kände igen texten och nynnade med i refrängen. ”Poor boy, who could this song be about?” Mumlade jag med ett svagt leende för mig själv. Harry harklade sig själv och rykte bara på axlarna till svar. Jag hade sett henne uppträdda med den under Brit Award och kom ihåg hur min syrra klagat på hur dem ständigt zommat in på-. Jag rykte till och lät min blick vandra bort emot Harry igen. Var det inte han som dem ständigt filmat under hennes uppträdande? kDet måste det ha varit. Kunde låten var om Harry? För dem hade väl dejtat eller hur? Det hade min syster varit förstörd över i veckor och eftersom Harry harklade sig ständigt så. Jag flinade till och Harry rynkade pannan och kollade emot mig. ”What?” Frågade han och jag fortsatte flina nöjt. ”This is about you, isn't it?” Fortsatte jag och Harry stönade bara och blängde emot radion. ”I'll take that as a yes” Mumlade jag nöjt över min upptäckt och han sa inget utan skakade bara på huvudet.
Jag fortsatte lyssna vidare på texten och sjöng med i dem raderna jag kunde medan Harry ville bara få bort den här låten mer än något annat. ”Drove me to places i'd never been? Did you also drag her on a roadtrip?” Skrattade jag. ”It's actually flew me to places i'd never been” Rättade han utan att svara på min fråga. ”Someone is a little bit grumpy?” Mumlade jag nöjt över att ha sänkt honom och han sa inget utan fortsatte köra. Jag var verkligen en pain in the ass. ”So what do you have planned for us Styles?” Frågade jag en aning nyfiket. Om han inte tänkte släppa av mig så kunde jag lika gärna få honom att vilja släppa av mig. ”Manchester” Svarade han kort och jag kollade bara på honom lika frågande.
”That isn't a roadtrip, that is just a simple trip” Svarade jag och han skrattade åt mitt anklagade. ”You said you didn't want to go on a roadtrip so i made it a trip” Log han och jag lutade mig tillbaka med ett litet leende. Fan Ellie, du ska inte le utan vara sur men jag insåg att min surhet inte skulle hålla mycket längre.
”Can i borrow your phone?”
”For what? Call Niall?”
”No, i just want to take a instagram picture”
”You can't be serious?”
”Of course i am”
”How can Niall even spend time with you? You are truly a pain in the ass”
”No i'm not, but i probably get a little bit pissed if someone kidnap me”
”You could also call it a suprise roadtrip”
”Ha-ha, give me your damn phone
Harry stack ner handen i byxfickan och fiskade upp mobilen. Han drog ett finger över låsupp knappen och tryckte in sin kod innan han vänligt sträckte över den till mig. Jag övervägde att ringa Niall skrikande men något sa mig att jag inte visste vad jag skulle säga, och för det andra så var det tre timmar hem. Helt ärligt visste jag inte hur eller vad jag skulle säga till Niall isåfall. Sedan skulle Harry inse om jag ens klickade upp hans telefonbok. Det var kört med andra ord. Men 5 timmar med Harry Styles i en bil, det var något det. ”Thanks” Flinade jag nöjt och klickade upp instagram appen. Bilder laddades upp en efter en men allt var bara intern skämt, bilder på vänner eller städer – inget kul. Jag scrollade ner bland alla hans kommentarer han fått och skrattade åt några få. ”What are you doing? You aren't posting something right?” Frågade han en aning nojig över att jag hade hela hans liv i mina fingrar. Jag kunde skriva vad som helst här ifrån som kunde förstöra större delen av hans liv.
”Nope, just taking selfies” Mumlade jag och tryckte upp kameran för att ta en del fula bilder på mig. Jag gjorde alla möjliga minner och jag kände hur Harry skrattade åt mina olika poser. ”Maybe i should find some embarrassing picutes of you too post” Flinade jag och skulle trycka upp kamera albumet tills mobilen plötsligt försvann ur mina händer och Harry hade under en sekund rykt åt sig den. ”Come on, i wasn't even serious!” Klagade jag men han skakade bara på huvudet. Harry blick for ner emot mobilen i sin hand och han knappade runt och skrattade lågt för sig själv. ”What are you doing?” Frågade jag och försökte sträcka mig över till förarsättet för att se vad som var så roligt. Harry fortsatte skratta ännu mer och vände mobilen åt mina ögon så jag kunde se vad han skrivit.
Åhnej, han hade lagt upp en av mina hemska bilder på mig själv och skrivit. Åhnej.
Hanging out with this girl, looks like you wont get laid tonight man @niallhoran. Sorry Ellie but revenge for the song xx
Min mun formades till ett förvånat 'o' samtidigt som mina kinder hettade till rejält. Jag slog mina händer runt hans arm för att få han att ge mobilen till mig men han fortsatte hålla mig i ett stenhårt grepp. Harry försökte styra oss på rätt fil genom vägen samtidigt hålla mobilen i ett fast grepp. ”Give me the phone!” Skrek jag och Harry fortsatte skratta hysteriskt över mitt utbrott. Han kunde inte lägga upp den där bilen och skriva det där. Han lossade mitt grepp om han och sköt mig tillbaka i stolen samtidigt som han placerade mobilen i bakfickan. Det var kört och nu skulle hela världen få se en hemsk bild på mig och se Harrys kommentar om vem Niall inte skulle få ligga med.
”And before you even ask i will just tell Niall i drove you home from the studio” Jag kollade förvirrat emot Harry. ”What? You aren't going to tell him about this?” Frågade jag och gjorde en gest med händerna. ”Nope, he would kill me” Sade Harry och jag skakade bara på huvudet emot hans riktning. Han var inte helt normal med andra ord. Min blick for bort emot hans ficka och jag skämdes bara över att veta hur många som skrattade åt den där bilden just nu. Bara några timmar kvar i den här bilen, bara några timmar.
~
”Look! We are here!” Utbrast jag åt den välkomnade skylten med stora breda bokstäver skrivet tvärs över plåtskylten - Manschester. Exalterad som jag var så slog jag ihop händerna till en klapp och såg en bunt av tegelfärgade hus radas upp på sidan av den nu mera smala vägen. Jag bodde runt 20 minuter bort ifrån innerstaden och kunde troligen var enda gata i den här staden, jag var hemma. Jag kände igen husen, rondellerna och små butikerna som fanns i varje hörn. Jag hade inte varit hemma på veckor och att se det igen fick det att verka en aning i hjärtat. Inte förens nu insåg jag hur mycket jag saknade den vanliga vardagen. Drömmande blickade jag ut genom fönstret och såg alla bekanta platser flyga förbi oss. Mina tankar var alldeles uppslukad över att vara tillbaka att jag inte ens märkt hur Harry pratat i telefon. Snabbt vred jag på huvudet emot honom då jag hörde honom säga hejdå till den andre personen. ”Let's go party” Sade Harry med ett brett leende och slog ihop händerna som jag tidigare gjort. Han stack ner mobilen tillbaka i fickan och fortsatte le emot mig. Festa? Han kunde inte vara seriös? Jag skrattade och kollade emot han med ett frågande uttryck.
”Party? You're forgetting one thing”
”What?”
”I am 17 i can't go clubbing”
”And i am Harry Styles”
”That doesn't make me a year older”
”And im Harry styles” Upprepade Harry med ett nöjt flin och blinkade emot mig. Han svängde sedan in på en ledig parkeringsplats och jag skakade bara på huvudet emot hans självsäkerthet.
Vad hände egentligen? För helt ärligt hade jag själv ingen aning.
Långt kapitel det här blev men till sist blev det färdigt! Oväntat med hela road tripen och allt men ville få in en liten twist mitt i novellen. Hoppas ni gillar det och såg också att statestiken höjt sig, troligen tack vare denna fina tjej som länkade min novell. Blev super glad då jag såg det, så tack så hemskt mycket! Men till er som börjat läsa nu så hoppas jag såklart att ni gillar novellen. Nu till något helt annat - i slutet av veckan lämnar jag Sverige för några veckor med sol och bad, det betyder alltså att bloggen kommer troligen stå tom. Om jag dock inte hinner lägga in ett eller två tidsinställda. Men ha en finfin sommar och kramis!
Kapitel 12 - Wake Me Up
Kapitel 11 - Get Lucky
När jag fick reda på att jag gått vidare var allt borta. Tårarna strömmade ut och jag gjorde allt för att ta mig bort till trappan som ledde mig backstage för att kunna få lite andrum. Mina ögon var dimmiga av de salta tårarna som vägrade få ett stopp. Tacksamheten och glädjen var enorm men inga ljud lämnade min mun utan så fort jag försökte stamma fram minsta lilla ord så började jag bara gråta allt mer. Såklart var jag glad, överlycklig med andra ord men mest var jag bara chockad. För det här var det sista jag förväntade mig då de senaste två veckorna gått i helt fel riktning. Jag tvingade mig själv att andas och så fort jag kommit bakom scenen kom Tyra snabbt till min sida. Hon gav mig en snabb kram och jag hulkade mig samtidigt som jag slog armarna om henne.
”You did it” Viskade Tyra stolt och jag nickade och hon log bara emot mig innan hon tog ett steg tillbaka. ”You really did it, im so proud of you love” Förtydligade Tyra. Jag log och drog med utsidan av handen under ögonen för att fånga upp tårarna som inte fick ett slut. Dan gav mig också en lätt kram för att sedan gratulera mig. Jag minns inte mycket utan försökte bara krama folk utan att krossa dem. Men när jag till sist fått grattis och kramar av alla möjliga så vandra min blick bort emot 5 bekanta killar som mest stått i bakgrunden. Jag kisade med ögonen och höjde på ögonbrynen för att försöka få min blick skarpare och kunna se om det var dem jag trodde det var. De höga klackarna hade jag vandrat runt i alldeles för länge och det brände nu i hällarna. Golvet smattrade under mig då jag försökte ta mig fram genom den folkfyllda lokalen och så fort klacken slogs samman med golvet uppstod ett bekant ljud. Min blick gled ännu en gång snabbt tillbaka till killarna några meter bort.
Niall, Liam, Harry, Louis och Zayn? Niall som sagt att han var upptagen med bandet men lovade att ringa mig så fort han kunde men nu stod han här. Under går dagens gång hade vi mest nöjt oss med varandras sällskap, några få kyssar, småprat och ja inte mycket mer. Vi hade inte pratat så mycket och eftersom jag oftast lyckades förstöra alla slags relationer med ord så nöjde jag mig mycket väl med det som hänt. Jag tror att vi båda inte visste vad vi gav oss in på men jag gillade det jag upplevt med Niall. När klockan närmat sig emot halv 12 hade han sagt att det var dags för honom att dra och erbjud mig skjuts men eftersom jag hade några saker i studion att fixa så var jag tvungen att tacka nej. Som vanlig svepte jag mig in i andra tankar och insåg nu hur Nialls ögon mötte mina.
Fast han var ett tiotal meter bort var det svårt att missa. Leendet nådde verkligen hans ögon och händerna var slappt placerade i fickorna medan de andra var upptagna med att diskutera något ämne. På fötterna bar han ett par sneakers i vitt som han sedan hade till ett par svarta jeans och en t-shirt med tryck. Gosh så snygg han var, och igår hade han kysst mig. Louis boxade Niall i ryggen då han insåg att han inte var lika insatt i samtalet och följde sedan blicken som ledde till mig. Louis sprack upp i ett leende och jag gick med raska steg emot dem. ”Aren't you supposed to be in the studio?” Skrattade jag då jag tagit mig fram till dem och lade på sarkasm vid de sista orden. ”We couldn't miss you getting trough babe” Sade Louis och böjde sig fram och jag fnissade till och slog armarna kring hans hals. ”Thank you for coming, all of you” Sade jag samtidigt som jag kramade om han och Louis besvarade kramen vänligt. Hans hår hade en stark doft av schampo som blandades med hans söta parfym. Jag avslutade omfamningen och drog mig försiktigt tillbaka. Jag hann knappt kolla på Niall innan resten av killarna skulle gratulera, kramas och ge mig vänliga kindpussar.
Varenda av dem var så extremt vänlig, trevlig och luktade gott. Jag hade en grej för Liam, det var någonting med hans ögon och uttal. Låter kanske lite fel att säga när jag 'dejtar' hans bandkompis men om jag var ett hängivet fan och jag fick inte välja Niall skulle Liam varit favoriten helt klart. Zayn var den högljuda och så fort någon sa något i mun på den andre så hördes Zayn mest. Louis skämtade om det allra mesta han kunde komma upp med och lade gärna in ord som babe och love i varannan mening. Liam sa inte så mycket utan log mest och såg kramgo ut. Sedan var det Harry som jag inte riktigt kunde släppa. Hur han drog fingrarna genom håret, gav dessa kramar då han rörde händerna över ens rygg på något speciellt sätt, hur han uttalade visa ord med en posh dialekt och såg alltid så jäkla självsäker. Till sist snodde jag runt för att möta Nialls blick. Han såg nästan nervös ut och kinderna var lätt flammiga.
”Hi” Viskade jag tog ett djupt andetag och kände hur mina läppar formades till ett brett leende. Mina händer föll slappt vid sidan och Niall tog ett steg närmare mig och fångade upp min högra hand i hans samtidigt som han drog in mig till en mjuk kram. ”Gratulations love, i'm so happy for you” Mumlade han och jag kände hur jag skulle kunna börja gråta igen. Han var bara för söt med hur han sade grattis, höll min hand och kramade mig extra länge. Niall kysste mig hjässa lät och drog sedan med sina fingertoppar av utsidan av mitt hår. Själv höll jag om honom så hårt jag kunde, som om någon skulle rycka honom ifrån mig. ”Hurry up , we don't have time for stuff like this because we are going bowling” Louis avbröt oss plötsligt och jag rynkade pannan och vände blicken emot Niall som flinade åt min överraskade minn. ”Suprise” Viskade han och placerade en puss på min kind innan jag hann öppna munnen och fråga minsta lilla fråga.
~
”I have never lost a bowling game so get ready guys” Sade jag självsäkert samtidigt som jag flinade emot Niall som bara himlade med ögonen åt min kommentar. Zayn och Liam fnös åt min kommentar och jag höjde på ögonbrynen mot dem med ett stolt leende på läpparna. Om jag hade gått vidare ifrån Xfactor, fått Niall att dejta mig så borde detta vara ingen större match. Vi hade anlänt för 10 minuter sedan då Louis bestämt sig för att dela in oss i lag och eftersom han ansåg att jag och Niall skulle endast gullegulla så hade han placerat oss på detta sätt – jag, Harry och Louis mot Niall, Liam och Zayn. Bowlinghallen låg i mörker förutom discolampor i neon färger som lyste upp stället och reflekterade på kloten och käglorna. Hög musik spelades som om du ville höras så fick du antingen skrika eller viska i någons öra.
”It's a first time for everything babe” Skrattade Liam och blinkade emot mig och jag skakade bara generat på huvudet, bra kommentar fan. Tv skärmarna framför oss visade lagen och poängställningen som nu stod på noll eftersom spelet inte börjat. Någon meter bort stod även klot hållaren som var fylld med olika klot i färger och vikter. Själv var jag klen och hade valt den allra lättaste. ”You first” Sade Louis och log emot mig samtidigt som han dunkade mig lättsamt på axeln. Min blick mötte tvskärmen som visade att mitt namn stod först. ”Let's do this” Skrattade jag och slog ihop händerna till en klapp. Jag tog mig fram och böjde mig ner emot det neon rosa klotet och det var fan tungt för att vara det lättaste av dem alla. Det två hållen man skulle placera fingrarna i för ett fast grepp var alldeles för stora och utan att jag själv uppfattat det så gled klotet snabbt ur mina fingrar men hann aldrig träffa golvet. För innan det träffade golvet hade jag två armar kring min midja som drog mig närmare kroppen bakom mig och fångade snabbt upp klotet i händerna. Allt hände så snabbt och med mina sega reflexer uppfattade jag ingenting förens min blick drogs över axeln och mötte Harrys grågröna ögon som log vänligt emot mig. ”Be careful next time” Skrattade han med en hes stämma och generat log jag tillbaka och pressade fram ett svagt 'thank you'. Harrys grepp om mig försvann lika snabbt som vinden och värmen som vilat över mig för någon kort stund var borta. Vad hade nyss hänt? Var jag verkligen så klumpig?
Jag försökte denna gång igen och vägde klotet försiktigt i händerna och snurrade sedan runt för att se killarnas blickar möta mina. ”You never lost a bowling game? You can't en hold a bowling ball” Skrattade Niall och jag himlade bara på ögonen och lätt ett skratt slinka ur mig. Min blick fokuserades på banan framför mig och käglorna som skulle slås ner. Mitt grepp om klotet blev starkare och jag böjde på benen och slängde sedan iväg det över den raka planen. Klotet gled fram smidigt i en smal sträcka och rullade i ytterst långsam takt, inget super slag med andra ord. Den närmar sig käglorna och en efter en fäller sig, som domino brickor. Fler försvinner och till sist faller den sista och ett glädje tjut for ur mig stolt som jag var, redan första slaget och strike. Det här var nog min lyckodag. Killarnas skratt hördes i bakgrunden och smidigt snurrade jag runt och höjde på ögonbrynen emot Niall som tidigare tvivlat. Jag höjer min hand för Louis som ger mig en highfive och Harry flinar emot oss två och skakar bara på huvudet. Alla kör varsin gång och klot åker in i rännan, andra får en strike och några spärrar. Niall ska göra sista slaget för den här rundan och fångar smidigt upp det blåa klotet i sina händer. Han ställer sig med böjda ben och spänner armmusklerna så man ser varenda centimeter av dessa vältränade armar och slänger sedan iväg det. Nacken och axlarna är alldeles spända och snabbt slår Niall ihop händer och vänder sig leende emot mig. 9 stycken fick han ner och jag ler tillbaka och slänger iväg en slängkyss emot hans håll.
Spelet fortsätter och mitt lag ligger förre med hela 30 poäng och Zayn kollar missnöjt emot sina lagkamrater som skrattar bort deras poäng. ”Don't let us down” Ropar jag efter Louis för att överösta musiken. ”So what do you think you are going to do when the X Factor finish? Go back to school or keep working with music and stuff?” Frågade Harry plötsligt och jag hoppar till av den plötsliga frågan. Jag försöker komma på med ett snabbt och simpelt svar, något som inte får mig att beskriva ett helt liv. Men helt ärligt hade jag inte tänkt på vad som skulle hända efter Xfactor. Skulle jag få ett skivkontrakt? Eller kanske börja skolan igen? ”I would like to do a roadtrip” Och innan jag ens hunnit tänka ut ett svar slängde jag ur mig roadtrip, sämsta svaret någonsin men det var ifall ärligt.
Jag älskade att åka bil och se nya platser inifrån en mysig bil som kunde ta en var som helst. Att leva på skräpmat, sova i bekväma stolar, se ständigt nya platser och träffa nya människor. En månad, helg eller bara en dag – inget spelade någon roll utan att jag bara fick se mer av världen så var det mer än okej. ”Really? A roadtrip?” Sade Harry förvånat och höjde på ögonbrynen samtidigt som han log snett åt mig. ”Yeah, spending time in a car, see new places and eat junk food all the time” Skrattade jag och Harry skrattade han med. ”So that's your plan?” Frågade han då våra skratt lugnat ner sig en aning och jag rykte lätt på axlarna och nickade. ”I hope so but i don't think i will have the time to do that, but you can always wish” Log jag. ”So if you got the opportunity to go on a road trip tomorrow, would you do it and just skip everything for a day?” Frågade han plötsligt. ”I don't think my team at xfactor would appreciate it but yes if it was for a day” Svarade jag till sist och han gav mig ett sista leende och en nick innan han reste sig upp för att köra sin tur.
Spelande pågick i säkert två timmar. Poängen ändrades flertal gånger och det var ofta som jag var säker på att vi skulle ta förlusten för denna gång. Liam lyckades slänga klotet i rännan tre gånger i rad och Louis slutade aldrig skratta över det. Niall, Zayn och Harry slog vad om allt dem såg och jag stod mest där i bakgrunden och log för mig själv. Hur kunde jag hamna med så roliga människor på en sådan kort tid? Och att veta hur en av dessa killar var min, eller ja ungefär.
~
”The Winner is-” Louis höll pappret med resultaten framför sig så ingen kunde se. Vi hade lämnat bowlinghallen då spelet var avslutat och bestämt oss för att ta en nypa luft innan det var dags att dra sig hem. Eftersom det var slutet av November så fanns ingen minsta glimt av sol eller värme men gott om kalla vindar och minusgrader fick man räkna med. Jag huttrade till och svepte jackan allt närmare mig och min blick for ner i marken och mina bara ben frös som aldrig förr. Louis avbröt sig för att dra ut på stämningen och jag bidrog med en trumvirvel. Han skrattade åt mig och tog sedan ett djupt andetag för att kolla resultaten. Såklart hade Niall, Zayn och Harry slagit vad om vem som skulle få högst och minst poäng som dem tre stod förväntansfulla medan vi andra skrattade. ”The winning team is Ellie's team” Sade Louis till sist och jag slog ihop händerna. Niall och Zayn suckade skojsamt och skakade tvivlande på huvudet emot mig och Louis som highfivade.
Vi fortsatte att stå ute i kylan och funderade på hur vi skulle dela upp oss. Niall hade armen om mina axlar och jag lutade mitt huvudet emot hans bröstkorg. Liam stod en bit bort med telefonen upptryckt emot örat och Zayn hade tidigare mumlat om att det var Danielle så jag hade antytt att det var hans flickvän. Det hade blivit dags att gå skilda vägar så Louis och Liam skulle ut och festa, Zayn till Perrie (som det fanet jag var så hade jag blivit lite hyper över det faktumet att jag hängt med min idols pojkvän) och jag skulle faktiskt hem till Niall. Inte på det sättet som alla killarna tolkade det utan endast för filmkväll och mitt hotell låg för långt bort. ”It was nice to see you again” Flinade Louis och drog fingertopparna genom luggen som lagt sig vid tinningen. Han tog ett steg närmare mig och jag kramade om honom ett hejdå. ”Be safe tonight kid” Mumlade han i mitt öra med ett flin på läpparna och min mun formades till ett stort o då jag förstod innebörden av det han sagt. Jag slog lekfullt till han på axeln och skakade på huvudet samtidigt som jag inte kunde låta bli att skratta. ”Just saying” Försvarade han sig och höjde händerna över huvudet. Snabbt gav jag resten av killarna varsin hejdå kram innan jag lutade mitt huvud emot Niall och tog en taxi till hans lägenhet.
~
Min rygg pressades emot soffkuddarna och jag kände Nialls läppar kyssa mig över halsgropen och jobbade sig smidigt ner till mitt högra nyckelben. Dem vältränade armarna gjorde det möjligt för han att hålla sig uppe över mig och inte lasta över sin vikt på min kropp. Hans läppar var snabba och han tog väl tid på sig att kyssa min hals och nacke. Små märken lämnades över halsen och jag insåg att imorgon skulle jag allt behöva täcka över varenda en. Jag kände hur magen slog volter och hjärtat dunkade som aldrig förr.
Min arm slog jag om Nialls nacke för att dra honom närmare mig och våra bröstkorgar snuddades vid varandra. T-shirtens kant hade dragit sig upp över magen och mina fingerspetsar drog sig över hans midja samtidigt som jag föste han så nära mig att det inte fanns något större utrymme. Jag slöt ögonen för någon kort sekund och försökte samla mig snabbt. Allt hade hänt så snabbt, hur kunde filmtittande gå till detta? Niall kysste min axel en sista gång och sedan var han tillbaka vid mina läppar igen. Vi kysstes en aning hårdare än förut och det här var helt andra kyssar fyllda med lust. Då han särade på sina läppar så kunde jag känna hans söta andedräkt över mina läppar och jag log emot honom. Ett litet andetag hann jag få ur mig innan våra läppar kraschade tillsammans.
Min kropp fylldes med värme och kinderna flammade upp alldeles röda. Han kuppade sin hand om min nacke och drog mitt huvud upp. Jag kände hur han byte ställning och fäste knäna omkring mina ben som sedan sköts ihop för att ge honom mer plats. Niall stönade intill min läppar och drog in sin vänstra hand under min klänning och placerade den vid insidan av mitt lår. Allt snurrade i mitt huvud och jag försökta behärska mig genom att hålla min andning i ett normalt tempo. Jag svalde hårt och kände hur pulsen ökade. Min hand slog jag om Nialls hals och borrade försiktigt in mina fingrar i hans rygg.
Ett litet stön lämnade mig och jag kysste Niall gång på gång. Hans tumme masserade insidan av mitt lår medan den andre handen hade fått ett grepp om min midja och höftben. Niall vred försiktigt på sig så jag som tidigare varit underst kom upp i grensle över honom. Hans närvaro var berusande och jag var bara helt uppslukad över att ha honom så nära, jag ville inte släppa honom ur mitt grepp med andra ord.
Jag hade benen placerade på varsin sida av hans kropp och min rumpa pressades emot slutet av hans mage. Ett snett leende for upp på hans äppar och jag strök min hand över hans lår innan jag böjde mig ner över hans mage för att sedan pressa våra läppar samman. Nialls händer placerades vid min rumpa för att ge mig bättre stöd och inte falla åt sidan. Gosh, han var så snygg med det blonda håret och de rosiga kinderna. ”You are amazing” Mumlade han mellan de vilda kyssarna och jag skakade bara på huvud och flätade in mina fingertoppar i hans hår.
Äntligen är det här färdigt! Det blev rätt långt så jag hoppas det uppskattas. Skratta gärna åt den sista delen, för det har jag gjort i snart 2 timmar. Hemskt pinsamt med andra ord haha. Men imorgon åker jag och kommer inte hem förens om en vecka så vi hörs då!
Kram